2) Fast bredband: Fasta tekniker

Det finns flera typer av fast bredband. Här går vi igenom de vanligaste teknikerna 2025 – vad de innebär, deras styrkor och begränsningar – så att du kan välja rätt. Den här delen handlar om själva tekniken (inte om hastighetsval eller utrustning); för det hänvisar vi till del 3 och del 4 i guiden.

Tekniköversikt 2025

• Fiber (LAN/fiber till hemmet) – högsta och jämnaste kapaciteten, låg fördröjning, mycket framtidssäkert.
• Kabel-tv (DOCSIS) – höga nedhastigheter i moderna nät; vanligtvis lägre uppladdning än fiber.
• xDSL via telejacket (ADSL/VDSL) – historisk teknik via kopparnätet; avvecklad eller starkt begränsad på många platser 2025.
• Satellitbredband – fungerar nästan överallt; dagens lågbanesatelliter ger klart bättre fördröjning än äldre system.
• Internet via elnätet (BPL) – lanserades aldrig brett i Sverige och erbjuds i praktiken inte 2025.

Fiber

Fiber (ibland kallat LAN eller stadsnät) är 2025 den vanligaste och tekniskt bästa fasta lösningen. Anslutningen kommer till din bostad via fiberkabel och termineras i ett fiberuttag eller en mediakonverter. I många stadsnät kan du välja mellan flera internetleverantörer.

Fördelar

• Hastighet: Klarar 1000 Mbit/s och högre, ofta även höga uppladdningshastigheter.
• Stabilitet: Jämna hastigheter dygnet runt och låg fördröjning, bra för spel, jobb och video.
• Framtidssäkert: Kapaciteten kan uppgraderas i nätet utan att gräva om till varje kund.

Att tänka på

• Kräver att fastigheten är fiberansluten (installation kan behövas).
• Utrustning: router med WAN-port (del 4 i guiden går igenom utrustning).

Rekommendation: Om du kan få fiber – börja där. Det är det mest robusta valet för större hushåll och krävande användning.

Kabel-tv (DOCSIS)

Kabel-tv-bredband levereras via koaxialnät (tidigare ofta Com Hem/Tele2). I moderna nät (DOCSIS 3.1/4.0) kan nedladdningen närma sig fibernivå, medan uppladdningen brukar vara lägre.

Fördelar

• Höga nedhastigheter där nätet är uppgraderat.
• Ingen grävning i fastigheter som redan har koaxialnät.

Att tänka på

• Uppladdning är ofta lägre än på fiber (påverkar t.ex. molnbackup och stora filuppladdningar).
• Behöver ett kabelmodem (DOCSIS) och en kompatibel router.

Rekommendation: När fiber saknas men fastigheten har modernt koaxialnät är kabel-tv ett starkt fast alternativ.

xDSL via telejacket (ADSL/VDSL)

DSL via telejacket var länge vanligt i villor och mindre orter. 2025 är kopparnäten på många håll avvecklade eller kraftigt neddragna. Där tjänsten finns kvar är hastigheterna begränsade och känsliga för avståndet till telestationen.

Fördelar

• Fungerar via befintligt telejack (om nätet finns kvar och är aktivt).

Att tänka på

• Begränsad tillgänglighet 2025; många områden har stängt kopparnätet.
• Hastigheter och stabilitet är generellt sämre än fiber och moderna kabel-tv-nät.

Rekommendation: Finns fiber eller kabel-tv – välj det i första hand. Alternativt kan fast bredband via mobilnätet (5G FWA) vara bättre än kvarvarande ADSL.

Satellitbredband

Satellit används där varken fiber, kabel-tv eller fungerande DSL finns. Nya lågbanesystem (LEO) som Starlink har betydligt lägre fördröjning än äldre geostationära tjänster och fungerar i hela landet där antennen har fri sikt mot himlen.

Fördelar

• Når adresser där andra fasta nät saknas helt.
• Hastigheter som räcker för streaming, distansarbete och vardaglig surf.

Att tänka på

• Månadsavgiften är betydligt dyrare än för andra typer av bredband.
• Kräver fri sikt och noggrann montering av antenn/parabol.
• Vädereffekter och hinder kan påverka kvaliteten mer än fiber/kabel.

Rekommendation: Bra lösning när samtliga andra alternativ inte finns tillgängliga. Jämför gärna med 5G FWA om du har god 5G-täckning på adressen.

Internet via elnätet (BPL)

Elnätsinternet lyftes som idé för många år sedan (Broadband over Power Lines), men någon bred svensk lansering blev aldrig av. 2025 erbjuds det i praktiken inte som konsumenttjänst.

Begrepp som hjälper dig välja

• Ned-/uppladdning: Hur snabbt du kan ta emot/skicka data. Fiber erbjuder ofta höga värden åt båda hållen.
• Latens (ping): Fördröjningen i nätet. Låg latens märks i spel, videomöten och fjärrskrivbord.
• Symmetri: Om upp- och nedhastighet är lika (vanligt i fiber).
• Tillgång: Finns tekniken i huset/området? Det avgör ofta vilket val som är möjligt.

Snabb jämförelse

Så väljer du rätt fast teknik

1. Börja med adresskoll: Finns fiber i fastigheten? Har huset modernt kabel-tv-nät?
2. Behov: Hur många använder nätet? Spel, 4K-streaming, tunga uppladdningar?
3. Stabilitet: Välj fiber i första hand för jämnast upplevelse; kabel-tv är ofta ett bra andrahandsval.
4. Om inget fast finns: Jämför satellit med 5G FWA (fast bredband via mobilnätet). 5G FWA ligger i del 5 av guiden.

Vanliga frågor (kopplade till den här delen)

Vad är fast bredband? En internetanslutning som kommer via fasta nät (fiber, kabel-tv, kvarvarande xDSL) – inte via mobilnätet.
Internet via telejacket – finns det? På många orter har kopparnät/DSL avvecklats. Där det finns kvar är hastigheter och valmöjligheter begränsade 2025.
Bredband via parabol/satellit – fungerar det? Ja, särskilt med nya lågbanesystem. Tänk på fri sikt och att väder kan påverka.
Bredband via elnätet? Erbjuds i praktiken inte som konsumenttjänst i Sverige 2025.

Vad händer nu?

Gå vidare till del 3 för att välja hastighet (hur många Mbit/s du behöver) och del 4 för utrustning (router, modem och installation). Har du inget fast nät på adressen kan du läsa del 5–7 om mobilt bredband och 5G FWA som alternativ.

Sammanfattning

Fiber är bäst och mest framtidssäkert. Kabel-tv är ett bra fast alternativ där nätet är uppgraderat. xDSL (ADSL/VDSL) är 2025 ofta utfasat och bör främst ses som tillfälligt där det fortfarande finns. Satellit är ett fungerande alternativ när inga andra fasta nät finns – jämför gärna med 5G FWA om du har god 5G-täckning.